måndag 22 maj 2017

BBQ, karaoke, poker, movie and pizza nights

Jag har en helt fantastisk man. Det är många egenskaper jag älskar hos honom, men en av mina bästa är hur han kan få ihop folk på ett bra sätt. När vi flyttade in i vårt nuvarande hus, kände nästan ingen någon. Vi delar kök, vardagsrum och badrum, och ändå pratade nästan ingen med de andra. De senaste veckorna har vi haft flera kvällar ihop, lagat mat, grillat, sett på film, sjungit karaoke, spelat poker, ätit lunch ute. Allt detta tack vare att jag och Glenn flyttade in. Redan efter att vi varit här bara ett par dagar sa två killar vid olika tillfällen hur kul det var att ha oss, som försökte anordna saker ihop med andra.

Jag menar inte att detta är allt tack vare Glenn; självklart är även jag en del av situationen. Samtidigt vet jag att jag nog inte hade varit riktigt lika framåt och engagerad om inte Glenn varit med mig. Han har dessutom en tendens att totalt missa, eller ignorera, när folk inte alltid är intresserade av något. I det här fallet har det varit en fördel eftersom vi börjar vinna över även de som tidigare mest ville hålla sig för sig själva, de som jag snabbt ser ointresse i och inte skulle försöka mer. Nu är det inte alla i huset som vill hänga med olika saker, men de flesta i alla fall! 


I övrigt går det förvånandsvärt bra att vakna 6 på morgonen för att träna Aikido! 


lördag 6 maj 2017

27th birthday

Sista april fyllde Glenn 30 (även om han envisas med att han fyllde 27). Jag hade planerat en resa upp till Northland, norra delen av NZ, och han visste inte vart vi skulle eller vad vi skulle göra, utöver vilka dagar han skulle ta ledigt från jobbet.

I flera veckor hade jag planerat, slagit in paket, bokat aktiviteter, googlat på historia om området och skrivit små lappar. Jag kunde inte dölja hur exalterad jag var, men hade ändå inte sagt något om vad vi skulle göra. Vi skulle till en liten stad vid namn Paihia, ungefär 3 timmar norr om Auckland, och halvvägs dit bestämde vi oss för att googla för att se hur vädret skulle vara. Jag höll på att börja gråta, trots att det var jag som körde. 95% risk för regn. 4 av 5 dagar. Den första natten skulle vi dessutom på en övernattningskryssning, med kajaker och självlysande alger och nästa dag skulle vi utforska ett par öar och snorkla. Nästan alla saker var utomhus, och jag tänkte verkligen att det är ingen idé, vi kan åka hem nu. Glenn försökte såklart trösa mig och säga att det skulle lösa sig, men mitt svar var enkelt: "du vet ju inte ens vad vi ska göra!". Vi fortsatte såklart att köra uppåt ändå, och fantastiskt nog så hade vädret helt galet fel! Det regnade lite, ja, och det var mulet första 35 timmarna, men efter det soligt hela tiden!

Så vi såg självlysande alger i vattnet, kajakade, besökte historiska platser såsom Russell (första huvudstaden) och Waitangi (treaty grounds), såg vattenfall, snorklade, såg glow worms, besökte en farmers market och njöt av resan, vädret och att inte ha några måsten. Helt fantastiskt!