Litet resekryp

Sista listan med otroligt typiska indiska/asiatiska saker/osvenska saker:

Alla slags kvastar, moppar, skyfflar och skrapor (eller vad allt nu kan tänkas heta) är galet korta. De slutar alla nedanför min navel. Även kvinnorna här får gå med böjd rygg för att nå marken. Antalet kvinnor med ryggproblem här är nog högt.

Mängden personal i butikerna. Jag kan knappt gå tre steg utan att jag möts av en personal som inte har någonting att göra. Servicen är enorm. Till en början gjorde det här mig ytterst obekväm men nu gillar jag det faktiskt.

Sopor slängs precis vart som helst. I lägenheten där jag nu bott ett par veckor går vi upp till tredje våningen och slänger ut det från huset till en gräsplan?! Jag önskar att jag tagit ett kort på det, men jag glömde helt bort det.

Om något kostar 9 rupees och du ger dem en 10 rupee sedel får du ofta en liten godisbit tillbaka istället för mynt.

Respekten för de äldre här är något jag kommer sakna i svensk kultur. De är verkligen högt ansedda och du ska lyssna oavsett vem det är.

Tidningspapper används till allt, till exempel att torka av händerna på. Jag tyckte det var synnerligen oeffektivt men servetter verkar inte så vanligt här.

Alla som är äldre än dig kallas aunty eller uncle. Jag har ingen aning om vad Snehas föräldrar heter, trots att jag bott med dem en månad, jag kallar dem bara aunty och uncle. Smidigt som tusan. Och aningen osmidigt när man faktiskt pratar om t.ex. ens faster eller morbror…