Barnflicka?

Jag insåg efter att ha pratat med mormor i morse att jag glömde skriva om hur det gick med walkers/reklamjobbet. Efter att ha skrivit ett sms dag nr. 2 och inte fått svar alls, valde vi att företaget kändes för oseriöst för att bry sig i.

Idag tog vi en promenad till ett turkiskt café där vi känner killen som jobbar. Då det tog närmre en timme att gå dit, vilket inte vi riktigt räknat med, fick jag en smula bråttom till au pair intervjun jag hade idag. Jag kom i tid, även om det var knappt. Intervjun var placerad i en liten italiensk skobutik, då familjen i fråga äger tre skobutiker. Kvinnan, Simonetta, var jättetrevlig och det verkar otroligt bra. 1,5 timme senare är jag på väg hem igen, med bestämmelsen att vi hörs imorgon och bestämmer en tid för mig att träffa barnen. Arbetet betyder ca 35 timmar i veckan och går ut på att leka med två flickor på 4 och 6 år, samt lätt matlagning och städning. För det så får jag ett eget rum (med havsutsikt, blev jag tillsagd), mat och 200 dollar (ca. 1300 kr) i fickpengar i veckan. Det är inga enorma pengar vi pratar om, men det verkar onekligen som något jag skulle trivas med.

I övrigt så gick intervjun från igår också väldigt bra, ett lagerarbete. Jag vet ärligt inte vad jag hoppas på mest. Fördelarna med lagret är ju att jag får mer pengar (ca 550 dollar i veckan) och jag kan bo med Karin och Stina i stan. Familjen bodde en bit utanför, kanske 45 minuter med buss. Dock 15 minuters promenad från stranden, vilket i och för sig känns helt fantastiskt i sig! En annan fördel med lagret är att det är 9-5 jobb, istället för morgon och sedan kvällsarbete. Samtidigt verkar familjen väldigt fin och jag har saknat lite natur. Nåväl, vi får väl se.

Karin har inte fått något svar än från sitt jobb, vilket är trist. Stina har fått en intervju på torsdag. Det går framåt för oss! Snart har vi nog jobb alla tre.